2018.06.27

Frågor och svar om Musselodling i Östersjön

– en dyr och osäker åtgärd för att motverka övergödning

Vad är problemet med musselodling i Östersjön?

Det största problemet är att musslorna i Östersjön växer långsamt, är små och dyra att producera och därmed blir svårsålda. Därför kan inte musselodlingar bära sina egna kostnader som de gör på Västkusten. Dessutom kan musselodlingar skapa oönskade miljöeffekter.

Vad innebär den långsamma tillväxten för musslor i Östersjön?

Den långsamma tillväxten innebär att musselodling i Östersjön ger färre skördar och ett behov av att odla fler musslor per kilo musselkött. För att få ett visst uttag av fosfor och kväve krävs det betydligt fler musslor i Östersjön jämfört med i exempelvis Västerhavet.

Färre skördar och större/tätare odlingar medför att kostnaderna för odlingen ökar. Den långa odlingstiden ökar också risken för störningar och i förlängningen ekonomiska förluster. Till skillnad från blåmusslan i Västerhavet kan de skördade östersjömusslorna inte i nuläget heller säljas som mat och odlingarna är helt beroende av olika typer av ekonomiskt stöd.

Är musselodlingar en miljövänlig åtgärd?

Det är svårt att svara på, och kommer att bero både på lokala förutsättningar, huruvida man lyckas med skörden, hur mycket energi o.s.v. som går att i de olika produktionsleden, vad man gör med skörden.

Det en musselodling framförallt gör är att omfördela näring bundet i plankton till lösta näringsämnen och fekalier. En mindre del av näringen binds in i musslan och kan tas upp vid en lyckad skörd. Lokalt bidrar musselodling till klarare vatten då mängden partiklar i vattnet minskar, men samtidigt så ökar både mängden lösta näringsämnen i vattnet och sedimentationen av näringsrikt material på botten. Den stora miljövinsten är tänkt att komma när man skördar musslorna och därmed samtidigt lyfter ur den näring som finns bundet i musslorna ur systemet.

Hur mycket näring musselodlingarna i Östersjön kan ta upp, vet man dock inte i dagsläget. Det beror framför allt på att kunskapsläget om musslornas näringsinnehåll är bristfälligt. För att märkbart sänka mängden näring i Östersjön behövs väldigt många och stora odlingar och effekterna av en sådan utbyggnad är mycket svåra att uppskatta. Stora musselodlingar kan t.ex. ändra sammansättningen i planktonsamhället vilket kan skapa sämre förutsättningar för nyrekrytering av fisk.

Vilka åtgärder kan man göra istället för musselodlingar?

Det finns en rad andra åtgärder för att motverka övergödning. De flesta handlar om att minska näringstillförseln från land. Exempelvis kan man förbättra de kommunala avloppsreningsverken, särskilt de mindre, samt att förbättra reningen av enskilda avlopp. En annan åtgärd är att på olika sätt anpassa och effektivisera jordbrukets användning av näringsämnen och på så sätt minska läckaget av näringsämnen från land till hav. Att minimera näringsläckage från hästhållning exempelvis genom bättre gödselhantering och undvika att hästarna trampar sönder marken bidrar också till att minska övergödningen.

Andra åtgärder kan vara att anlägga våtmarker, dammar eller olika sorters diken.

Nils Hedberg

Forskare
nils.hedberg@su.se