När det gäller att rädda Östersjön från eutrofiering (överskott av näringsämnen), som orsakar algblomning och syrebrist, kommer allt fler djärva idéer på bordet. En sådan lösning, som låter nästan romantisk, är musselodlingar. De lovar inte bara vattenrening, utan också ett ekologiskt kretslopp: vi utvinner näringsämnen och återför dem till marken. Men är det verkligen så enkelt?
Musslor Som Filter
Forskningsprojekt i Sverige, Danmark och Tyskland har studerat musselodlingar i flera år. Enligt en nyligen publicerad rapport kan denna metod avlägsna kväve och fosfor från vattnet och därmed minska övergödningen. Dessutom kan musslor potentiellt användas som foder, vilket sluter kretsloppet hav-odling-land.
Professor Anders Kiessling anser att även små steg är viktiga. Hans argument: om sådana åtgärder blir en del av systemet kommer de att vara fördelaktiga när de kombineras med andra insatser.
Men det finns en annan synpunkt. Forskare från Östersjöcentrum varnar: Östersjöns låga salthalt gör att musslorna här är för små och därför mindre effektiva. Deras odlingar kan orsaka lokala föroreningar, eftersom 3 kilo näringsämnen dumpas tillbaka i vattnet med musslornas avföring för varje kilo fosfor som tas bort. Så det finns nästan ingen reningseffekt som sådan, den upphävs av den tillhörande föroreningen.
Ekonomi Kontra Ekologi?
Den kanske största stötestenen är ekonomin. Kostnaden för att ta bort ett kilo fosfor med musselodlingar varierar från 8.000 kr till 800 euro, enligt olika uppskattningar. Som jämförelse kan nämnas att många landbaserade åtgärder för att minska avrinningen av gödningsmedel är mycket billigare.
Förespråkarna för metoden påpekar dock att sådana odlingar inte bara kan ge miljöfördelar, utan även arbetstillfällen, utveckla lokala ekonomier och minska beroendet av importerat foder. Musslor är inte en silverkula, utan en del av en omfattande strategi, menar de.
Balans Behövs inte Bara i Vattnet, Utan Också i Besluten
Båda lägren är överens om en sak: det finns ännu inte tillräckligt med data för att kalla musselodling för en hållbar strategi. Och även om forskarna kommer fram till liknande fakta skiljer sig deras tolkningar åt. Vissa ser musslor som en potentiell framtida teknik, medan andra ser dem som ett dyrt vågspel med miljörisker.
På sätt och vis speglar detta den största utmaningen för modern miljöpolitik: i samband med klimat- och biosfärkrisen vill vi ha snabba lösningar, men verkligheten kräver försiktighet, vetenskaplig noggrannhet och ett systematiskt tillvägagångssätt.
En Blick in i Framtiden
Huruvida musselodling i Östersjön kommer att bli en del av den ekologiska normen eller förbli ett experiment får framtiden utvisa. För närvarande är en sak klar: miljömål kräver stora ansträngningar, och ingen enskild teknik kommer att ge omedelbara resultat. Under tiden kan, som en forskare mycket riktigt påpekade, även meningsskiljaktigheter mellan forskare vara ett steg mot bättre förståelse om de baseras på samma data och leder till att en gemensam kunskapsbas stärks.